Några dagar av ren reflektion, trötthet och värk , sorg och död . I förrgår dog vår älskade Solo mkt processa , köpte en ny liten kille Chewbacca, Jens drog på sig ryggskott igår så mys. Ni vet män envisa vägrar gå i tid . Själv ville jag
bara träna men nooo boka tid t han men lyckades köra min uppvärmning men nooo astman sa ifrån . Känslan å ha sin man i samma lokaler som jag tränar i nja . Borde inte känna så men helvete jag vill ju prestera mera och mer när min PT
sitter där på möte. Sjuka jävla prestige ångest 😖. Idag hade tänkt fixa inför imorgon men nää sitter på espresso house. Får se hur lång tid Jens är borta och hur länge det dröjer innan ringer , Erik och
jag har varit vakna sen 2.30 . Pratat om Solo mkt ilska och sorg. Men visst e det galet jag har konstant smärta och vid skov då e det som nu . Jens ojar sig å minsta lilla Lotta hjälp mig men när jag ber
om det nä jag jobbar du får fixa det . Men det funkar inte längre jag sa iskallt den smärtan du har nu har jag haft i en månad . Så käft bit ihop gör saker själv som du säger till mig. Inte riktigt det han va
beredd på men nää varför ska jag underlätta för honom när han sällan är hemma med mig . Men han slapp va vaken med Erik . Och ja han hjälper mig med mkt men det
e då själva fan att han måste själv ha ont för å bli påmind om hur ont jag kan ha dagligen mellan varven 🤦🏽♀️😖. Så nu gnällt av mig men en rolig sak
är utmaningen är antagen 100 st sit up i 29 dagar fota första dagen sen sista . Lycka till 😉
