Lotta Könenkamp

Känslan av att plötsligt tappa all kraft och styrka kom idag. Cpapen på legat nedbäddad med yrsel attacker och svimfärdig vid varje rörelse. Nog fan märker jag av slut spurten av graviditeten! Men jag har varit vid min favorit plats bryggan nere hos Laa och jag har orkat ta mig ut till vårt ute rum och lyssnat på när regnet smattrat på vårt tak, sett Erik dansa av förtjusning av ljudet av regnet . Nu ligger jag ner och inser nedräkningen har börjat . Vill utnyttja varje uns av kraft att njuta av att orka vara med Erik för snart e vi 4 st i familjen . Galet och skrämmande samtidigt som det e glädje och kärlek . Men jag är rädd mer rädd än vid snittet med Erik , rädslan av att värkarna forcerar till vaginal födsel , ångest över att vara i från Buddha , inte kunna fira hans födelsedag för ev lägger min överläkare snittet tidigare . Men det vet vi den 5 juli på tisdag nästa vecka på inskrivningen till snittet. Men om det fortfarande är den 11 juli snittet läggs då firar vi Eriks 2 års dag som planerat den 7 juli . Men jag orkar inte göra nåt jätte stort så det blir endast tårta och fika . No more ! Att inte kunna få vara den mamma eller fru som jag vill tär på mig så fruktansvärt men jag har inget val . Men jag känner mig värdelös som inte orkar eller kan göra det mest normalaste . Kan inte bära eller lyfta Erik får inte ! Kan inte hjälpa till med hemmet så Jens bär den stora bördan å gör allt ! Visst jag fuskar men det straffar sig fort så jag måste inse fy fan vilken underbar make jag har som finns vid min sida ! Stöttar och tar tag i hemmet samt gör allt med Erik . Tacksam är bara förnamnet får se till och göra en het dejt kväll efter bebis ammat klart och ordna med hus ,barnvakt & katt vakt .

Min klippa mitt allt jag kämpat för och få ha ! Älskar dig !!!