Träningen ger mig mer och mer motstånd, men jag är inte besegrad än. EDS slynan har börjat krypa sig in i min hud, mer blåmärken som håller i sig längre, tunnare hud och mina blod ådror börjas synas allt mer vid syrebrist . Det känns ibland som
blodet bubblar och ibland får jag som stora hud blåsor men inget mer än luft. Smärtan är abnorm men jag får inte gnälla för det e ju mer synd om alla andra . Tror ni jag vill vara hemma ha ont och inte kunna jobba? Då är ni mer korkade än vad ni ser ut
! Jag har inte valt å få denna förrädiska sjukdom. Jag hatar den och den börjar bli oberäknelig!!
